Alla koltrastar, blåmesar, gråsiskor och talgoxar som så träget besökte mitt lilla röda nöt- och fröhus varenda dag om vintrarna och med dödsförakt hängde och pickade i sig nyttigt fett i talgbollarna. Ja, jag har ju berättat att vi inte får mata fåglar längre, jag förstår det men kan inte hjälpa att jag saknar livet på altanen och i häcken utanför. Och jag tycker lite synd om dem nu när det är snö och kallt. Hoppas de hittar en annan
restaurang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar