Mammas var fantastisk, mammas Jansson.
Katarina - en av de alla närmaste och käraste vännerna - gör också en himmelsk Jansson.
Varför kan inte jag nå dessa kulinariska höjder med min? Jag närmar mig med myrsteg, men myrsteg är små så det lär ta tid innan jag kommer upp i Mammas och Katarinas klass. Min Jansson blir ok, men långt ifrån såååå god som deras.
Hur gjorde Mamma? Och vad gör Katarina som gör deras Jansson är så oändligt mycket godare än min?
En smörad form med ansjovis och spad - Mamma hade vad jag minns alltid Grebbestads så det har jag också - varvat med strimlad potatis och strimlad stekt gul lök och några smörklickar på det bakas i ugnen i ca 20 minuter. Därefter häller man på en rejäl skvätt vispgrädde och sedan får stå i ugnen en stund till. Guldbrunt ska det vara när man tar ut formen.
Att det ska var så svårt att få till? Jag är ju inte heldum när det gäller att laga mat. Men Jansson.....icke.
Kan det bero på skorpsmulorna som enligt receptet ska strös över?
Skorpsmulor är bannlysta hemma hos oss eftersom Maken är glutenintolerant. Men skorpsmulorna kan väl inte ha så stor inverkan på en hel rätt! Eller kan de? Är det så? Någon matsked med skorpsmulor!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar