Dan före dan och fortfrande inte tillstymelse till justämning. Det hjälpte varken att griljera skinka, fixa leverpastej, baka saffransskorpor eller slå in julklappar. Och jag är överförtjust i Ettans härliga bukett av röda tulpaner och blåbärsris. Nu hoppas jag att Tvåan och hennes knäckkokning sätter sprätt på stämningen. Jag menar dan före dan borde väl något märkas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar