Det slog mig i morse när jag tittade ut genom fönstret.
En gyllene sol hade just rest sig ovanför trädtopparna på andra sidan viken och spred ett otroligt vackert genomskinligt sken på himlen. Vattnet längs min sida av viken låg vitblankt med lättlätt krusning, vattrat kan man kanske säga och längre bort gick det över i blek och så småningom och längre ut i guldstänkt knallturkos. Ja, verkligen knallturkos. Otroligt vackert, sådär som Medelhavet kan vara, speciellt i läckra och lockande resemagasin. Kan du se det? Nej det obeskrivbara går inte att beskriva. Man står där bara mitt i ögonblicket och njuter och tänker: "det här glömmer jag aldrig". Men det gör jag ju. Jag har glömt massor som jag trodde var oförglömligt. Just nu finns i alla fall den underbara solen som spred sitt varma guldsken över vikens kalla vatten mycket tydligt på min näthinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar