Hotellet var väldigt stort och jag gick omkring i vindlande korridorer för att komma till mitt rum. I ett hörn hittade jag ett ljusgrått skåp - en gammal skänk som normalt står i mitt sovrum, vilket naturligtvis förvånade mig. Varför stod mitt skåp här? Jag öppnade dörrarna och gick igenom lådor och hyllor. Skåpet var fullt av trasiga saker. Ingenting var mitt, ändå kände jag igen allt. Jag tog ut en del saker för att ta med mig dem, allt var ju mitt. Men insåg att jag inte kunde få dem med mig.
Naturligtvis var det en dröm. Var kommer allt ifrån?
Var drömmen ett resultat av gårdagen kanske? Då Maken och jag deltog i en konferens med vårt politiska parti där vi är numera är medlemmar.
Det var faktiskt som att öppna ett skåp och se saker som man bör ta hand om och jobba med. En intressant dag. Något nytt och spännande. Man blev engagerad - det finns mycket att göra. Och mycket att sätta sig in i innan man verkligen kan uträtta något. Dessutom är det väldigt roligt att vid mogen ålder se ett nytt arbetsfält framför sig.
Eller är skåpet en symbol för något helt annat?
Gamla dåliga samveten! Och nya? Vem har inte det?
Saker man ältar om och om igen? Nej ältar gör jag faktiskt inte - livet är idag. Gamla surdegar är rena giftet mot en själv. Preskriberat är preskriberat.
Men en och annan mörk stund har vi väl alla. Det kanske är dom som står i skåpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar