Så skrev Gunnar Wennerberg en gång. Eller var det Birger Sjöberg? Eller Bellman kanske? Måste kolla på Google - men jag håller tills vidare på Gunnar W. Säker kan man inte vara på sitt minne. Och det litterära kan verkligen slinta.
Samma sak kan jag säga idag och det är dit jag vill komma, men: Herre min Gud vad den solen lyser.....så pass att jag fick byta plats vid frukostbordet, kunde inte läsa tidningen.
Härligt! Fåglarna kvittrar i linden när dom inte klänger i matautomaterna och proppar i sig mest hela dagen av frön och talgbollar. Nu ska man väl inte lockas med i våryran - inte ännu i alla fall, SMHI säger något helt annat. Hur som helst så gläds jag just nu, bäst att ta vara på stunderna som bjuds. Och våren den sköna är i alla fall inom räckhåll om några månader sådär. Även om man som jag gillar årstider så visst längtar man.
Nu har jag kollat - det var Gunnar Wennerberg. Känner mig riktigt bildad!
Mmmm... och det blir ju ljusare och ljusare. Det är hela 27 minuter längre mellan soluppgång och solnedgång denna torsdag jämfört med förra torsdagen. Visst är det härligt härligt härlig!
SvaraRaderaKram Anna