Inspirationen slår inte riktigt till under gråmulna dagar, och gråmulet har det varit ganska länge. I rättvisans namn ska sägas att några solstrimmor bröt igenom igår när vi åkte iväg för att fira 80-åring, den tredje i vänkretsen, en glad och pigg kamrat som gladdes åt whisky- och vinflaskor han packade upp, den ena efter den andra. Den lunchen - underbar fisk och skaldjursbuffé - hade varit precis lika trevlig utan sol, men lite extra härligt kändes det ändå vi har ju längtat efter strålarna så länge och de ger ju hopp om vad som komma skall - för nu börjar vi väl tröttna lite. Eller? Snö i tre månader räcker, tycker i alla fall jag.
Tillbaka till lunchen: jätteroligt att träffa flera personer som man inte sett på 40 år OCH KÄNNA IGEN DEM. Det är klart att ingen ser ut som på den tiden det begav sig. Men nästan. Lite rynkor och lite extra rult här och där, en och annan mindre muskulös mage, och håret: en del snövita, en del järngrå, en del lite strimmiga.Och några med väldigt hög panna och glesnande krans.
Mera firande - Ettan fyller år på samma dag som 80-åringen. Födelsedagsbarnet firade med att bjuda familj och nära vän på middag och den rostbiffen var nog en av de mest perfekta rostbiffar jag smakat.
Nästa år har vi en halvsekelung dotter Maken och jag. Hur har det gått till!
Borde städa - men det känns inte så angeläget.
Borde dra ut bokhyllan och ta fram det som ramlade ner bakom den i förra veckan - bland annat målarläxan - men det hinner jag väl.
Borde rensa brevlådan på gamla mejl - jag rensar ofta men full är den likt förbaskat.
Det är många "borden", men nu MÅSTE jag ta ut hunden på dagens andra promenad - Maken vilar efter gympapasset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar