Tillbaka igen efter ljuvlig solvecka.

Indiska oceanen är underbar, extra härlig när man forcerat de höga och kraftfulla vågorna som ständigt - tror jag - fräser in mot stranden. Otroligt vackert är det att titta på men att vada ut är ganska kämpigt även de dagar strandflaggan är grön risk. Från Salalah i Oman är det öppet vatten ända till sydpolen. Badar man i havet så badar man på egen risk.
Men är man vid havet så är man. Och det finns strandvakter på ständig spaning på stranden. Poolerna lockar nog fler badare än havet, men hur fina dom än är och hur vackert dom än ligger omgivna av palmer och vackra blomsterbuskar och strandbaren inom räckhåll
så lockar dom inte mig.
Väl utanför dom sugande strandbrännigarna kan man lugnt gunga omkring i det gröna klara 27-gradiga vattnet på långa och snälla vågor.
Klimatet i Oman är härligt så här i mars, 27-30 grader. Precis vad vi behövde. På morgonen pulsade vi påpälsade i snö och fram mot kvällen sommarklädda i varm vit sand. Satt ute på hotellterassen och åt middag till ljudet av havsbruset. Vilken kontrast.
Nej jag klagar fortfarande inte på vintern även om den varit lång. Men visst var det härligt med ett litet avbrott.