söndag 2 september 2012

Auberginegratäng.

Kära vänner som åt middag hos oss igår ville gärna ha receptet på auberginegratängen vi bjöd på och som Tvåan hittat på nätet. Det är alltså ingen rätt vi skapat själva. Lägg in den på bloggen s gästerna, så då gör jag väl det. Du som inte åt middag hos mig kanske också vill pröva.

AUBERGINEGRATÄNG
för 4 personer

1 kg auberginer
2 tsk flingsalt
olivolja
1 mellanstor gul lök
2 stora vitlöksklyftor
1 kg tomater
1 st smulad peperoncino (alt piripiri)
2 st mozzarellaostar á 125 g
2 dl riven pecorino eller parmesan

Sätt ugnen på 225 grader. Skär auberginen i tunna skivor på längden (vi skar knappt centimetertjocka på tvären). Lägg skivorna på en skärbräda, strö salt över och låt dem dra i 20 minuter. Torka skivorna och pensla dem med olivolja på båda sidor. Lägg på bakpappersklädd plåt och rosta mitt iunen i 20 minuter. Vänd skivorna efter halva tiden.
Skala och hacka lök och vitlök och skär tomaterna i grova bitar. Fräs löken i olivolja utan att den tar förg, låt vitlök och smulad peperoncino fräsa med en stund mot slutet. Blanda i tomaterna och låt blandningen koka tills vätskan kokat ihop till en tjock tomatsås. Smaka av med salt.
Skär mozzarellan i tunna skivor. (Tvåan kom på att mozzarellan var lättare att fördela i gratängen om man rev den på grövsta sidan av rivjärnet, och det fungerade väldigt bra).
Varva aubergineskivor, tomatsås, mozzarella och riven pecorino eller parmesan i en smord ugnsäker form. Auberginer i botten, sedan tomat, därpå mozzarella och sist armesan - avsluta med aubergine/tomatsås/parmesan. Gratinera i mitten av ugnen i ca 30 minuter.

Vi serverade gratängen med salvia/rosmarinkryddade kycklingben och klyftpotatis.Det räckte till 6 personer och vi har en liten rest över till en annan dag. Gratängen är säkert helt ok  som ensamrätt, men då räcker den bara till 2, max 3 personer. Eftersom nästan allt är uppätet så kan jag inte visa någon bild. Men det såg gott ut fantasifullt prydd med lite hackad persilja.
Eternellen önskar smaklig spis!  

PS Utan att på något sätt utge mig som vinexpert, men Barone Ricasoli från Toscana passade bra till.

1 kommentar:

  1. Det där låter gott! Jag gillar aubergine och äter ofta enbart vegetariskt. Ska absolut pröva.
    hälsn o kram

    SvaraRadera