Vart tar helgerna vägen?

Det undrar Kajsa-Stina med rätta. Och veckorna? skulle jag vilja tillägga. Och månaderna! Snart är september också slut. Och om tre månader är 2012 ett minne blott. Ena stunden skiner solen, i den andra är det grått. Jag målar moln - min läxa till kursen på onsdag. Att måla moln, olika moln, bulliga vita, hotfullt svarta....  Har lyckats ganska bra tycker jag. Och jag har enbart ägnat mig åt de mörka, det är de som finns tillgängliga mesta tiden idag. Ser tungt ut. Kanske regn. Typiskt, jag ska gå till frisören och DÅ är det nästan alltid ösregn eller full storm.
Och vad ska man ha på sig? Den eviga frågan i tidskarvarna, speciellt sommar/höst och vår/sommar. Och packa ska jag eller i alla fall planera för Skåneresan som börjar på torsdag - det ska bli så kuuuul och härligt. Jag längtar! Idag ja! Hur är det på onsdag? Då kommer resfebern som ett brev på posten - om man nu ska ta posten som ett exempel på punktlighet numera. Då vill jag INTE. Men jag vet; när jag kliver in i bilen på torsdag så VILL jag igen. JÄTTEGÄRNA. Jag vet det är superknäppt.

Badsäsongen är över och det är dags att göra höst.

Tyvärr, tyvärr. Den är kort men intensiv och jag tackar och tar emot och njuter så länge den varar. 12 september var sista gången och sedan dess har jag inte känt håg för att hoppa i. Värtan får skvalpa omkring utan mig tills nästa år. Men jag hoppas på några bad innan dess på lite varmare breddgrader.
Idag är hösten på gång med besked, grått så långt ögat når och blött efter regnet som föll igår kväll och under natten. Stövlar på om man ska ut. Och det ska man väl. Ingen dag utan promenad är något jag försöker leva upp till - och lyckas med för det mesta. Oftast rätt lång men ibland en kortis.Frisk luft är ett måste.
Hösten är grytornas tid. Gott efter alla kalla rätter och sallader vi ätit under sommarsäsongen. Men ikväll blir det surströmming med Maken, Ettan, Tvåan och Trean - en måltid som alla längtat efter och som ännu inte blivit av. Fyran bor ju långt borta men avstår mer än gärna när det gäller denna höstliga delikatess.  Kallaxburkarna är inköpta såväl som mandelpotatisen, tunnbrödet och rödlöken. Oj, snålvattnet rinner när jag tänker på det....
Två tomater av de hemdrivna italienska hänger kvar, en är röd och ska plockas idag, den andra fortfarande grön. Goda tomater blev det men inte riktigt så saftiga som jag minns sorten när jag åt dem i Florens. Men solen har väl sin betydelse och även om jag är väldigt nöjd med sommaren så får jag väl tillstå att solen ofta varit dold av moln. Och tomater lär ju behöva mycket av den varan.

Värt att tänka på.

"Man vet inte vilken snöflinga det är som orsakar lavinen" är ett citat jag hörde i ett tv-program i veckan. Vem som sagt det uppfattade jag tyvärr inte, det var i varje fall inte den som citerade meningen som kommit på den.

Testing testing

Jag har en ny dator. Jippppiiiii!!!!! Måste testa. Och vad fort det går!

Footsteps.

Lite iPhonefrälst har jag blivit. Det trodde varken du eller jag, men så är det. Så frälst att jag till och med skaffat några appar. Den senaste är Footsteps, som Trean hjälpte mig installera.
Footsteps är en alldeles utmärkt stegräknare - jag har ägt flera, en mycket enkel sak från Itrim som fungerade alldeles utmärkt till den gick ihjäl sig och därefter flera andra lite mer avancerade saker, som inte fungerat alls. Den senaste visade på 24 steg när jag gått i över en timme och ställt in efter anvisningarna!!! Och den ska jag lämna tillbaka och köpa en flaska HTH primrose istället.
Men nu har jag mött  Footsteps och tycke har uppstått. Billig också - om jag fattat rätt så betalar man bara för installationen på 7 kronor och sedan är det bara att köra, nej, vandra/promenera/ lunka/jogga eller vad man nu gör.
Knallade ut vid åttatiden beväpnad med stavar. På 1 timme och 35 sekunder har jag avverkat 3,76 km med 7537 steg i en hastighet av 3,8 km/tim och bränt 207,3 kalorier (så idag tog jag en kaka till kaffet på maten).    Visst kan man promenera utan stegräknare, men det är lite kul faktiskt. Och lite lustbetonat - kan vara skoj att se om man gör framsteg.

Ska man skratta eller gråta?!

Arbetsförmedlingen använder rekryteringsföretaget Proffice för att rekrytera - ja, REKRYTERA - nya arbetsförmedlare. Om af inte kan rekrytera sin egen personal hur ska de då kunna förmedla arbeten och kontakter mellan alla arbetssökande och arbetsgivare?  Naturligtvis vet jag att rekrytering och förmedling inte är samma sak men för mig förefaller det underligt att af anlitar ett rekryteringsföretag, speciellt som af inte tidigare haft mycket till övers för den typen av företag. Men man kan ju ändra sig.      

Avundsjuk så det räcker!

Äckligt avundsjuk faktiskt.
Min svägerska Kajsa-Stina är snart uppe i 18.000 besök och jag ligger  fortfarande på 9.000-talet. Jodå, jag är glad för det men det vore ju kul om det rasade iväg. Bara sådär! Men det jag skriver är kanske totalt ointressant - ändå tycker jag faktiskt att om man jämför så hör jag verkligen inte till det sämsta och tråkigaste skiktet. Jag läser andra bloggar och försöker kommentera - speciellt Cicis jättefina bilder i Byrackan - men just mina kommentarer kommer av någon anledning inte iväg. Jag förstår Cici, att du slutat höra av dig. Och inte kunde jag tacka för bröllopsdagshälsningen från Ettan igår! Men jag försökte ska du veta. Och jag kunde ju förut!!!!!
Numera verkar det som jag fastnar i de där bokstavskrumelurerna.
ALDRIG blir det RÄTT. "Fel! försök igen, försök igen".
Jag är TRÖTT på det.
Jag gör  om och gör om och gör om....och inte hjälper det.
Ja, jag har fel på gula fläcken men någon gång borde jag väl lyckas, sååå himla krångliga är ju inte krumelurerna och ändå blir det fel. Blinda hönor hittar också korn - alltså borde jag ju lyckas någon gång.   Är jag den enda bloggaren som inte fattar hur man ska göra?

Vet du vad en bugaboo är för något?

Det visste inte jag heller i morse när jag läste om en bloggerska i 35-årsåldern med tusentals läsare. Hon säger precis vad hon tycker i sin blogg berättade hon: till exempel att hon tycker att det är äckligt med ammande mammor och att hon aldrig skulle skaffa en bugaboo som alla andra i stadsdelen  Östermalm har.
Men nu vet jag. Har googlat. En bugaboo är en barnvagn som tar sig fram precis överallt. Märket heter Bugaboo. På min tid i barnvagnssvängen var det Emmaljunga som gällde.

Tropikstormen Leslie har nått Hägernäs Strand.

Med besked kan jag säga. Min stackars Schneewittchen som blommar så otroligt vackert har jag flyttat in i ett någorlunda lugnt hörn på altanen, hon höll på att blåsa sönder i stormen som rasar. Och porten, tunga porten blåste upp, antagligen var det någon som inte dragit till den ordentligt. Jag fick ta i ordentligt för att kunna stänga den. Vågorna går hög, gråa och dystra under molntunga himlen. Lite hotfullt  ser det ut. Men i jämförelse med hur Leslie härjade i Florida t ex är väl skvalpet i vår Värtanvik ingenting.
Några timmar senare - har varit tvungen att ägna mig åt matlagning eftersom vi ska har kära gäster på söndag - är det betydligt lugnare.Solen bryter igenom till och med. Trots det är jag definitivt inte badsugen.
För 49 år sedan hade jag vid det här laget varit "fru" och Maken make i fem timmar. Det var ingen direkt solig dag det heller, men MYCKET bättre än denna. Jag tror att den bröt fram när vi lämnade kyrkan - men det är kanske bara vad jag gärna VILL tro. Vad jag däremot vet är att bröllopsresan på fyra dagar i Tällberg   var indiansomriga.      

Google security!!!!

Ja det låter väl pålitligt.
Security! Men budskapet i mejlet är nog inget att lita på; vad säger du om  "Your E-mail won you  950.000 pund. Reply now."
Vore det ett uns sanning i detta så vore jag mångmiljonär flera gånger om idag. Google security är inte ensamma, jag har fått mängder av mejl med information av samma slag från olika avsändare.
Har jag blivit en turgumma?
Det är inte klokt så stora summor som regnar över mig plötslig från så många håll. I de flesta fall står det att om jag för över en summa pengar från mitt bankkonto - kostnad för transaktionen - ska avsändaren per omgående ombesörja att denna kolossala summa hamnar på mitt konto. Det finns många sätt att försöka lura  godtrogna. Har du råkat ut för samma sak?    

Jädrans dator, nu kastar jag ut dig

och övertalar Maken att vi går och köper en ny så fort butikerna öppnar i morgon bitti!
Så tänkte jag igår när mitt tålamod med denna mackapär var totalt slut, nästan gråtfärdig efter att ha väntat i nästan en timme för att få upp en bilaga till ett mejl - ett vanligt enkelt enkelt utkast till ett brev. I flera veckor har den varit i högsta grad samarbetsovillig, seg, seg, seg, tänkt o surrat i evigheters evigheter. Några timmar en och annan eftermiddag har den funkat någorlunda. Vi har pratat med Comhem, som inte kan förstå vad det beror på, i vart fall beror det inte på dem. Möjligen har vi gjort något, t ex installerat konkurrerande säkerhetsprogram och givetvis på att datorn är gammal. Och det är den ju.
Men så idag! Inga problem alls! Påslag efter nattavstängning - allt går som en dans. Förklara det den som kan. Tappra livsryckningar på tampen kanske? Eller ett motsånd inför hotet att hamna bland elektroniksopor och motvilja att bli ersatt av något nyare och modernare.          

Auberginegratäng.

Kära vänner som åt middag hos oss igår ville gärna ha receptet på auberginegratängen vi bjöd på och som Tvåan hittat på nätet. Det är alltså ingen rätt vi skapat själva. Lägg in den på bloggen s gästerna, så då gör jag väl det. Du som inte åt middag hos mig kanske också vill pröva.

AUBERGINEGRATÄNG
för 4 personer

1 kg auberginer
2 tsk flingsalt
olivolja
1 mellanstor gul lök
2 stora vitlöksklyftor
1 kg tomater
1 st smulad peperoncino (alt piripiri)
2 st mozzarellaostar á 125 g
2 dl riven pecorino eller parmesan

Sätt ugnen på 225 grader. Skär auberginen i tunna skivor på längden (vi skar knappt centimetertjocka på tvären). Lägg skivorna på en skärbräda, strö salt över och låt dem dra i 20 minuter. Torka skivorna och pensla dem med olivolja på båda sidor. Lägg på bakpappersklädd plåt och rosta mitt iunen i 20 minuter. Vänd skivorna efter halva tiden.
Skala och hacka lök och vitlök och skär tomaterna i grova bitar. Fräs löken i olivolja utan att den tar förg, låt vitlök och smulad peperoncino fräsa med en stund mot slutet. Blanda i tomaterna och låt blandningen koka tills vätskan kokat ihop till en tjock tomatsås. Smaka av med salt.
Skär mozzarellan i tunna skivor. (Tvåan kom på att mozzarellan var lättare att fördela i gratängen om man rev den på grövsta sidan av rivjärnet, och det fungerade väldigt bra).
Varva aubergineskivor, tomatsås, mozzarella och riven pecorino eller parmesan i en smord ugnsäker form. Auberginer i botten, sedan tomat, därpå mozzarella och sist armesan - avsluta med aubergine/tomatsås/parmesan. Gratinera i mitten av ugnen i ca 30 minuter.

Vi serverade gratängen med salvia/rosmarinkryddade kycklingben och klyftpotatis.Det räckte till 6 personer och vi har en liten rest över till en annan dag. Gratängen är säkert helt ok  som ensamrätt, men då räcker den bara till 2, max 3 personer. Eftersom nästan allt är uppätet så kan jag inte visa någon bild. Men det såg gott ut fantasifullt prydd med lite hackad persilja.
Eternellen önskar smaklig spis!  

PS Utan att på något sätt utge mig som vinexpert, men Barone Ricasoli från Toscana passade bra till.

Ska du springa tjejmilen idag?

Lycka till i så fall! Och hoppas verkligen att regnet som fallit nu i snart två dygn upphör med det snaraste. Det kan vara nog nu, inte bara för hängivna joggarflickor utan även för oss andra som inte är anmälda till tuffa utomhustävlingar av olika slag.- vi som med äran i behåll kan välja om vi över huvud taget ska sticka ut huvudet i rusket. Jag kan skippa både snabba promenaden och dagens simtur utan att minsta dåliga samvete.  Simturen gnager lite ska jag erkänna, jag har kallt räknat med att som vanligt bada en bra bit in i september. Och det kan ju bli bättre. En liten sol lyser ju faktiskt i väderappen. Ja, jag är ju så inne numera så jag är utrustad med appar. Två stycken, vädret och Svenska Akademiens Ordlista, nej tre - Svenskans nia också. För det är väl en app?
Nu tjafsar datorn igen. Jag blir vansinnig - tyvärr hjälper det inte.