Äntligen har jag sett den: King´s speech.

I går eftermiddag blev det av. Vilken underbar film. Två timmar total koncentration - man ville inte missa en sekund. MEN VAD HAR HÄNT? Här har jag suttit och skrivit om vilken stor upplevelse Kings speech var för både Maken och mig och så är det bara borta. Bara rubriken plus en och en halv rad finns kvar! Från "Äntligen" till och med "sekund" Och jag HAR tryckt på "publicera". Har aldrig hänt förut. Sålunda går du miste om en helt otroligt välskriven och genomtänkt recension. Ack så välformulerad!!!!! Jag varken kan eller gitter minnas varenda ord. Men pärlor var det! Hur som helst - kort sagt stod det så här: Gå och se King´s speech. Filmen är fantastisk. Colin Firth är fantastisk. Geoffrey Rush är fantastisk. Helena Bonham Carter är fantastisk. Filmen är värd varenda en av sina fyra Oscarstatyetter. Och så småningom - otroligt skönt att se en film där inte dialogen drunknar i brusande och påträngande bakgrundsmusik. Jo, visst finns det musikinslag, men få, fina och passande. Ett diskret ackompanjemang vid väl valda tillfällen. Historien och dialogen är så intressanta och engagerande i sig och skådespelarna så bra att ingen musik behövs. Spänningen och stämningen finns där hela tiden och behöver ingen förstärkning. Den bara är. Vi är många - ja det måste ju vara flera än jag - som tycker att det ofta räcker med ord och att man blir fullständigt galen på musik ibland. Dessutom hade det i detta fall varit utomordentligt synd på den fina engelskan. Om jag är musikhatare? Nej verkligen inte....jo, ibland faktiskt.