Comhem! Kom igen!

Det är inte alls någon hit att bo i ett comhem-hus. Tvärtom.
Det är möjligt att det är toppen om man har den snabbaste uppkopplingsvariantem. Vi har sedan länge uppdaterat till medel efter att ha tragglat med den billigaste varianten.
"Medel" funkade rätt hyggligt i början, skillnaden var faktiskt ganska markant jämfört med den billigare vi valt från början. Men I DAG TAR DET MINST 10 - 15 MINUTER INNAN VI KOMMER TILL STARTSIDAN. Därefter är det bara att traggla vidare i segt tempo om man öppnar datorn på förmiddagen. På eftermiddagen har det inte tagit fullt så lång tid. Tills nu! Lika eländigt segt som det första alternativet.
Vad gör man?
MÅSTE man välja det ännu dyrare alternativet?
Och måste man sedan gå upp ytterligare till alternativ till högre pris och sedan ....... för att få det att funka. Det känns lite, nej mycket, onödigt.
Jag HAR tid.
Vi HAR tid,
Men det är inte tid det handlar om. Det är enormt irriterande att sitta och vänta medan minuterna tickar iväg.
Byta Comhem mot något annat? Vi har försökt, men det är tydligen inte alldeles enkelt, näst intill omöjligt. Jag avskyr att vara i händerna på tekniken.

Magiskt vacker!!!!!!

Ja, läs nedanstående inlägg om magiskt och wow så vet du varför jag utropstecknar. Har just läst att Ebba von Sydow tyckte att den nya engelska hertiginnan, Catherine/Kate hade en magiskt vacker klänning på vigseln igår i Westminster Abbey. Vacker! Visst! Och Grace Kelly-inspirerad, inte tu tal om det. Det kunde varenda en som sett Grace Kelly bli furstinna av Monaco se. Kära nån, när var det? Andra halvan av 50-talet. 1956 kanske. Mer än femtio år sedan med andra ord. Och Eternellen m i n n s den på bröllopsdagen mycket allvarliga skådespelerskan/furstinnan Grace Kelly och hennes Rainier i svartvit tevesändning. Purung är man inte, det är bara att konstatera.
Men magisk! Magiskt vacker!
Veckan som gått, utan flitigt bloggande, har varit hektisk. Faktiskt. Inte en enda sekund över för att sitta här och fnula över vad jag ska skriva. Luntor av papper har jag läst, som varit svåra att ta sig igenom. Svåra på grund av mångordighet framför allt. Ja, det handlar om papper som kommer in och som man måste ta sig igenom och försöka förstå som kommunalpolitiker. Jag vet, för dig som känner mig, låter det litet övermaga att kalla sig kommunalpolitiker, men vad fanken ska jag säga. Jag begär inte att dessa pappershögar ska vara oerhört välskrivna och jag tror också att de som skrivit funderat en hel del, strukit och skrivit om, hittat andra ordvändningar o s v men resultatet är ändå inte särskilt lättilllgängligt.
Att jag ser suddigt på ena ögat och att raka streck blir krokiga/vågiga under senaste veckorna har inte heller underlättat läsbarheten.
Ja, jag har varit hos doktorn.
Ja, det är gula fläcken som spökar.
Men det kommer att fixa sig.
Inte med egen kraft, men med sprutor.
I morgon åker vi till Florens, Maken och jag, för att hälsa på Fyran. Glad Valborg och en skön maj önskar jag just DIG som läser dessa rader. Visst är det härligt i dessa vitsipps- och lövsprickningstider. New Dawn, klängrosen vi planetrade förra året verkar pigg, likaså vår nya Schneewittchen. Däremot ser inte lavendeln sådär väldigt kry ut, skit också. Men det går ju att skaffa nya. Rekommendation; titta på bloggen Funderingar och se vackra bilder från rosa blomskum i Kungsträdgården - eller gå dit.

Wow - så säger alla! Och tycker också att precis allt är magiskt!

Allt som är lite extra är wow, eller magiskt sedan en tid tillbaka. Det behöver förresten inte vara så värst extra för att någon ska haspla ur sig ett litet wow. Wow, vilken film! Denvabamagisk. Wow, vilken klänning! Wow, så snygg du är i håret! Jag säjerba´wow! Skitsnygg alltså! Har'u provat nya sprejen Honeyrufs med spretosan. Magisk alltså, jag säger ba'wow. Så fort någon spelar och sjunger en bra, halvdan eller riktigt dålig låt från någon tevesoffa, så nog tycker programledaren att den är wow och framträdandet magiskt, eller båda delarna. Det är lite synd på det som verkligen är wow eller magiskt. Ja, du som läser Eternellen lite då och då vet ju att jag hänger upp mig på vissa saker - lite småsurt sådär - bland annat på ord som jag tycker helt tappar sin styrka om de används till vad som helst och slits för hårt. Ja, du vet min käpphäst - kränkt - så den litanian ska jag inte dra igen. En av mina favoritskribenter - Dilsa Demirbag Steen - krönikör i DN skrev så bra om kränkt i förra veckan. Kommer inte riktigt ihåg hur hon sa, men det gick i alla fall ut på att i Sverige är vi specialister på att vara kränkta för minsta småsak.
Så till något helt annat: blåmesen har lämnat sitt otroligt fina lilla moss- och dunrede i min holk. Är det jag som skrämt iväg den, den där dagen när jag sopade? Eller katterna som ibland sitter på altanräcket eller tar en tupplur i korgstolen efter nattliga promenader?
Lite trist är det. Så här på påskens sista dag kan jag i alla fall konstatera att helgen varit oändligt varm och skön och att mat, vin och godis är alldeles för gott! Wow!

Ny hyresgäst - ett litet vårunder.

Denna lilla holk står i en hylla på min altan, som jag grundligt vårstädat idag. Sopade och torkade och kånkade runt krukor i flera timmar. Torkade även lilla holken och upptäckte då en liten prydlig mossbädd innanför luckan. Holken är en present från Fyran för länge sedan. Den stod på glasverandan i sommarhuset och innehöll då en nubbeflaska och några glas. Men nu har den blivit bo. Och visst jag har jag sett en blåmes - en bland många småfåglar på vår gård - som då och då hoppat omkring i hyllan och även suttit på fönsterblecket och tittat in på bloggande Eternell. Inte kunde jag ana att den flyttat in hos oss. Tydligen har den inte blivit störd trots att jag röjt i hyllan och runtomkring - för en liten stund sedan när jag slappade med ett glas Ramlösa på altanen dök den upp och kröp in i holken. Och jag hoppas förstås på att den stannar. Jag vet inte hur man sköter blåmesar - men dom tar säkert bäst hand om sig själva. Kan man gå ut på sin altan överhuvudtaget utan att störa hyresgästen? Pigge - igelkotten som boade under hyllan några veckor i höstas - flyttade ju, trots att jag både var tyst och hänsynsfull och bjöd på kattmat och på pannkakor, som god granne påstod att igelkottar älskar. Inte Pigge i alla fall, han stack! Men kattmaten gillade han.

Experten har varit här - isen går.

Nu kan du se bilderna jag inte lyckades få in i förra inlägget. Den översta liknar Florida, men är en bit av ett flytande isflak. Och nu kan jag tala om att klockan är 19.30 och vattnet ligger spegelblankt. G L A D V Å R!

I morse låg den där, nu glider den iväg.

Minst sagt våryr satte jag fart ner till stranden för en stund sedan efter att ha upptäckt att "isen" såg lite krusig ut. Kunde det vara vatten? Har isen verkligen gått upp? Och javisst! Det har den. Hämtade kameran för att föreviga denna härliga syn; isflak som driver i väg och lämnar öppet vatten bakom sig. Störtade glatt in och överförde bilderna till datorn för att du också skulle få se..... Skit också! Ja, jag har gjort det förut. Men nu fungerar det inte. Överföringen är klar men jag får inte upp en enda bild på skärmen. Ibland - nej ganska ofta -avskyr jag tekniken, som man är fullständigt i händerna på och dessutom beroende av. Jag får tillkalla expertis! Och du får vänta på mina isbilder. Men varför skulle du gå och vänta på dom? Du känner väl också av det stora vårklicket. Alla ser ju och upplever. Hur som helst - Maken fick rätt! Han har tippat att Hägernäsviken skulle var isfri den 13 april. För så var det förra året. Enligt Maken.

Nu har även jag sett!

Just det, de efterlängtade vårtecknen. Tussilago vid vägkanten, blåsippa - bara en enda - i södersluttningen, krokus och snödroppar i generösa ruggar i trädgårdarna. Och i handen på en granne: VITSIPPOR, mina älsklingsblommor. Jag fick lukta på dom. Grön, jordig nyfödd natur. Snart blommar markerna för fullt. Vitsippor, vitsippor, vitsippor. Överallt vitsippor. Härligt att hänga med ännu en vår. Nu är den stora frågan: när går isen upp? "Isen går upp dagen efter att måsarna kommit till Västerviken", sa pappa. Det slog aldrig fel. Men det gällde för Strängnäs och Mälaren. Det stämmer inte där jag bor nu. Jag såg en klunga på minst 30-40 måsar sittande på Hägernäsviken i förrgår. Och ännu så länge ligger den. Isen. Kanske det inte räcker med att bara sitta, kanske måste dom flyga fram och tillbaka, upp och ner och skria högt så att isen förstår att det är dags.

Multiplikation? Är det när man minusar?

Den frågan lär en lärarkandidat ha ställt på fullaste allvar enligt Maciej Zaremba i hans tredje artikel om skolan i dagens DN. Vederbörande skulle väl inte bli mattelärare - men i alla fall!!! Multiplikation behöver man ju inte vara mattesnille för att veta vad det är. En annan kandidat kom lätt in på lärarlinjen när hon inte kom in på sitt förstaval: nagelskulptörlinjen. Ska det vara lättare att komma in på lärarlinjen??? Det är intressant men skrämmande läsning. Man önskar att innehållet är en parodi, ett skämt. Men är det dessvärre inte. Utan dagens sanning. Ljuspunkter finns, men väldigt få. Ett exempel är Minervaskolan i Umeå, dit föräldrar redan på BB anmäler sina barn. När den startade utmålades rektorn och initiativtagare Hans Jansson som en Caligula - han erbjöd lärarledd undervisning, ordning, reda, vägrade att acceptera för sen ankomst, mobilsamtal och SMS under lektionerna, alla typer av huvudbonader inomhus, nonchalant uppträdande, bråk etc. Alltså vanlig normal hyfs, som resulterar i arbetsro både för elever och lärare. Läs själv, Zaremba är otroligt läsvärd. Ett utmärkt exempel på bra grävande journalistik. Mmmm jag vet att jag tjatar - jag vet att jag sagt det förut.

Äntligen har jag sett den: King´s speech.

I går eftermiddag blev det av. Vilken underbar film. Två timmar total koncentration - man ville inte missa en sekund. MEN VAD HAR HÄNT? Här har jag suttit och skrivit om vilken stor upplevelse Kings speech var för både Maken och mig och så är det bara borta. Bara rubriken plus en och en halv rad finns kvar! Från "Äntligen" till och med "sekund" Och jag HAR tryckt på "publicera". Har aldrig hänt förut. Sålunda går du miste om en helt otroligt välskriven och genomtänkt recension. Ack så välformulerad!!!!! Jag varken kan eller gitter minnas varenda ord. Men pärlor var det! Hur som helst - kort sagt stod det så här: Gå och se King´s speech. Filmen är fantastisk. Colin Firth är fantastisk. Geoffrey Rush är fantastisk. Helena Bonham Carter är fantastisk. Filmen är värd varenda en av sina fyra Oscarstatyetter. Och så småningom - otroligt skönt att se en film där inte dialogen drunknar i brusande och påträngande bakgrundsmusik. Jo, visst finns det musikinslag, men få, fina och passande. Ett diskret ackompanjemang vid väl valda tillfällen. Historien och dialogen är så intressanta och engagerande i sig och skådespelarna så bra att ingen musik behövs. Spänningen och stämningen finns där hela tiden och behöver ingen förstärkning. Den bara är. Vi är många - ja det måste ju vara flera än jag - som tycker att det ofta räcker med ord och att man blir fullständigt galen på musik ibland. Dessutom hade det i detta fall varit utomordentligt synd på den fina engelskan. Om jag är musikhatare? Nej verkligen inte....jo, ibland faktiskt.

Klockan är 08.44 och tidningen har ännu inte kommit.

Varken snöstorm eller ösregn. Tvärtom soligt och fint. Alltså inget som kan hindra ett tidningsbud att leverera i tid. Det här är inte precis ovanligt på lördagar och söndagar och händer även under veckorna. Men inte såhär sent. Och jag vill ha min tidning tidigt även på helgerna. Den hör till min frukost. Ett lyxproblem? Ja, givetvis jämfört med allt som händer i världen. Ibland ser man insändare där människor tackar alla tappra tidningsbud för att de ställer upp i ur och skur. Ja, tack för det. Men det är ju ett jobb som alla andra. Ett serviceyrke. De har betalt. Det är ingenting dom gör av ren välvilja och godhet. Inte tackar vi busschaufförerna för att dom ställer upp med tidiga körningar. Inte 7 eleven-personalen för att man kan få sig en kaffe och kanelbulle på väg till jobbet. Inte läraren kommer till lektionen, inte doktorn som tar emot på utsatt tid, inte bilmekanikern när man lämnar in bilen..... Låter jag som en surkäring? Ja, just nu är jag det. Ska kolla om tidningen kommit. Jaaa, men nu är klockan 09.11.

Uppmaning eller råd! Kalla det vad du vill men läs artikelserien i DN om skolan av Maciej Zaremba!

När Maciej Zaremba skriver något griper det tag i läsaren. Han är lika engagerad när han skriver om språkundervisning för invandrare som när han tar krafttag med mobbing. Nu är det den svenska skolans tur att skärskådas, Zaremba redogör på ett lysande sätt hur det står till. Det finns naturligtvis undantag men på det hela taget är det ett mörker utan like. Många högstadieelever förstår inte vad de läser, lärare sätter betyg för att behålla skolpengen - två av många skrämmande exempel, som Zaremba tar upp och han pekar på orsakerna. Skolan är en ganska vidrig arbetsplats för både lärare och elever. Den första artikeln var införd i söndagens kulturbilaga och den andra i gårdagens, den tredje publiceras på söndag. Och du kan läsa på DN.se/kultur. Gör det! Framför allt alla föräldrar, mor- och farföräldrar. Nej precis alla ska ta del av det här, det är min bestämda uppfattning. Och när du ändå är igång så läs också dagens artikel om varför den finska skolan är så överlägsen den svenska. Något för skolverket att ta till sig. Som jag ser det, utan att på något sätt vara expert, så bygger skolan i Finland på massor av sunt - och självklart - förnuft och erfarenhet, ömsesidig respekt lärare/elev/föräldrar, en tro på elevers förmåga och ökade möjligheter via kunskap och sist men inte minst - lärare som behärskar sina ämnen, brinner för sitt arbete att lära ut och uppskattas för vad de gör. I Finland har läraryrket en helt annan status än här i Sverige. Kanske något att tänka på!

Alla andra har sett!

Men inte jag. Inte en tussilago, inte en blåsippa, inte en snödroppe, inte en krokus. Stackars Eternellen som förgäves spanar efter vårtecken. Men jag har hört sjöfågelskrin, långa, utdragna, och nog tycker jag att koltrasten har en flirtigare ton i sitt flöjtregister. Magra inlägg? Ja.verkligen! Lider lite av idétorka.

Tror inte mina ögon!

En liten solstrimma letar sig ner över Hägernäsvikens blanka smältvatten - ovanpå isen. Äntligen lite ljus genom våta dimfilten. Vill så gärna hitta en tussilago. Och en blåsippa förstås. Och som vanligt längtar jag vitsippsbackar.

1 + 1 = 3.

Väg dina ord på guldvåg. Vill du vara bergis på att inte bli misstolkad - säg ingenting. Det är mycket som kan misstolkas. Tyvärr!