måndag 29 mars 2010

Snödrivorna försvinner fortare än jag trodde.

Nu knastrar sanden när man är ute och går. Ett härligt vårljud. Inte att jämföra med fågelsången som ökar varje dag förstås, men skönt och lite hoppfullt. Jag har gillat årets vita och kalla vinter, men lite lång blev den. Och jag ser fram emot att kunna gå ut i lätta skor, framför allt att slippa ta med byte i påse varje gång man ska någonstans.
En timmes stavgång i morse inledde min vecka. Bra va? Belönades med ihärdiga hackspettsknackningar tre gånger under vägen. Ingen tur på isen - den har stora sprickor invid strandkanterna och är mörkt gråblå och ser inte alls inbjudande ut längre.
Jag är nöjd med min motionsstart - två mycket raska 40-minuters pass förra veckan och ett på nästan två timmar i något långsammare takt. Ätit nyttigt har jag också och inte tagit om - jo av lördagens härliga fiskgryta hos goda vänner. Om jag gått ner i vikt, vet inte för jag ville inte väga mig innan jag startade "kuren". Det gör jag inte förrän jag kan dra upp dragkedjan i dom två byxparen som nu inte går igen.

1 kommentar: