Dom verkar trivas i sin pallkrage där jag grävt runt, fyllt på ny jord, petat ner näringspinnar lite här och var, vattnat och - inte minst viktigt - satt nya plantor. Det märkliga är att det var många fler växter som klarade sig över förra årets kallkalla och långlånga vinter än i år. Men snön kom ju tidigt och låg kvar månad efter månad så det var väl den som värmde dom. Då! I år hade det mesta dött från lavendel och Schneewittchen till salvia, rosmarin och timjan. Hoppades på Schneewittchen in i det sista, men nu har rospinnarna åkt ner i svarta sopsäcken och ersatts av en för mig ny bekantskap Crystal Fairy också den bländande vit. Hon kommer att bli kanonsnygg tillsammans med Olivia och mina nya fräscha lite mörkare blå lavendelplantor. Ja, jag fortsätter med medelhavsstilen så gott det går.
Märker att jag säger "mina", det är ju Makens blommor också, men känns mest som mina eftersom det är jag som sköter om. Tre vita stjärnöga - kallas också afrikansk Margurite lärde jag mig igår- trängs också i en kruka bredvid skålformade låga krukan med vita violer och mörkröda tusenskönor. Den lilla planteringen är för övrigt den enda som blommar.
I pallkragen har jag kryddor; basilika, salvia, timjan, rosmarin, mynta. Kryddväxter, de flesta, har verkligen vansinnigt vackra namn; basilika, salvia, timjan, rosmarin, mynta....
Och så såg jag en bild på en balkong inne i Stockholm där man odlade rabarber. Så en sådan har jag också införskaffat. Tre små spretiga stjälkar i förra veckan, idag betydligt större men fortfarande bara tre. Maken tyckte att det var dyr rabarber, tre futtiga stjälkar för 129:-, det blir ingen kompott precis. Men han ska få se.....
När allt prunkar ska visa dig en bild på härligheten. Ännu så länge är det inte mycket att visa, men oj vad jag är glad för mina - nej våra - odlingar.
Vilken odlarglädje! Men visst är det härligt då det växer och man får lön för mödan. Gärna fotografier, tack.
SvaraRaderaTrevlig Kristihim och övrig helg