Nu kommer dom snart!

Vid 17-tiden sådär anländer kvällens gäster, som skulle få sitta ute på altanen och äta och njuta av kvällssolen och kluckandet i Värtan. Så såg jag det framför mig, så hade jag tänkt att det skulle bli..
Det blir inget av med det. Regnet öste ner för en stund sedan. Det är kallt, bara 9 grader. Och vem vill sitta ute och äta då? Jag bara frågar, Så nu gäller det att tränga ihop sig. Det BRUKAR alltid vara fint på 31 maj.

PS den 2 maj: Det var trångt men det var trevligt. Tyckte vi. "Finns det hjärterum så finns det stjärterum" håller alltid. Tack alla som kom och delade kvällen med oss.

Maken fyller år.

Den där 24-årige killen jag mötte för 51 år sedan. 75 år!!!! Sjuttiofem!
I tio dagar varje år mellan 31 maj och 10 juni är jag hans unga hustru.Sedan är vi lika gamla igen, eller lika unga. Det beror på hur man tar det och jag gillar citatet: "Age is a matter of mind, if you don´t mind it doesn´t matter".
Egentligen är det rätt häftigt att åldras - särskilt om man tänker på alternativet - man har en massa erfarenheter och upplevelser att blicka tillbaka på och ibland hämta kraft ifrån, bra att ha när man ska se framåt - och det MÅSTE man ju - ta chanser att göra allt  man vill och kan.Leva på. Det är ju NU livet pågår. Hela tiden. Den tid man har. Och man ska definitivt inte avstå från att leva för att man är rädd för att dö. Det gör man ju i alla fall förr eller senare.
Jag har ingen känsla för min ålder. Egentligen bara när jag tittar i spegeln och när jag ska måla tånaglarna. Inuti är jag ju densamma som jag alltid varit. Eller? Men skalet förfaller och rynkar till sig, det gör det. Och näsan och öronen är större! Visst är det konstigt Jag trodde det var en myt - men det har jag blivit varse att det inte är. Mina små öron är betydligt flaxigare nu, men jag hör sämre med dom. Och näsan ska vi inte tala om.
I socialnämnden talar vi mycket om "de äldre", vårdformer, olika typer av "boenden", hemtjänst etc. Det är fortfarande en främmande värld. Jag upplever aldrig att det faktiskt handlar om mig också. Inte mina behov just nu men kanske inom en snar framtid. Men den dagen, den sorgen.
De äldre? Inte hör jag och Maken dit! Och inte våra vänner heller. Inte än, det är långt kvar tills dess.
Ser framåt gör vi, både Maken och jag. Närmast ligger en resa till Skottland, som börjar på söndag,  tillsammans med lillebror (snart 70) och svägerska.
Slut för idag! Måste störta ut och ta en plåt focaccia ur ugnen som ska serveras till födelsedagsbuffén i kväll som vi samlat några vänner till.
Och nu!
Nu börjar dagens första jakt på glasögonen, som jag alltid lägger ifrån mig och och ständigt letar efter. Kan det vara ett tecken? Ett ålderstecken? Nej, det kan det väl inte! Inte jag! Inte nu!

Järnnätter i faggorna.

Igår kväll tog jag det säkra för det osäkra och i brist på tunn vit väv bäddade jag om tomatplantorna med en fleecefilt. Och det tyckte dom nog var ganska skönt, såg pigga ut i morse i alla fall. Nu blev det inte sådär väldigt kallt, men det är stor skillnad mot i förra veckan. Badsäsongen slutade lita abrupt som den startade från 18 till 12 grader på bara några timmar - men då hade vinden också vänt, vilket säkert bidrog till avkylningen.

 

Nyfödd: En liten rabarberknopp!

Jag vill opp, jag vill opp, sa rabarberknopp!
Min nyplanterade trestjälkade rabarberplanta har fått tillökning. En bedårande liten knopp har stuckit opp ur jorden skyddad av de tre andra. Jag känner odlarlycka och den ökar med var dag som går och nu har jag definitivt bestämt mig för att bli trädgårdsmästare i nästa liv. Tills dess ska jag försöka komma över min daggmaskfobi. Jag vet ju att dom är superviktiga för jorden, men äckliga är dom.
Nästa liv förresten! Det är ju NU man ska vara glad att man har sig, det är ju NU jag lever.
Men OM och DÅ ska jag ägna mig åt trädgård.
Alltså gläds jag åt att örterna i pallkragen frodas,
att tomatplantorna  i lövkorgarna tycks trivas,
att jag anar det blå i lavendeln,
att nya vita Crystal Fairy-rosen har massor av knoppar och likaså sprillans nya Schneewittchen - present av Maken igår,
att stoppa händerna i jordsäckar och bädda  för växtlighet, luckra lite och vattna,
att badtemperaturen stiger - igår var det knappt 16 grader på förmiddagen och snudd på 18 på eftermiddagen, så det blev två vederkvickande dopp den dagen, det andra inkluderade en liten simtur.
Man känner livet i sig, som Abbe Nilssons ( i Madicken om du inte minns eller undrar) lite småfilosofiska pappa sa.
För övrigt håller jag tummarna hårt för vackert väder på torsdag då Maken fyller år.
Måtte det bli fint annars vet jag inte hur det går - har funderat på det sedan 03.20 i morse. Men det ordnar sig säkert på något sätt. Man får väl knö ihop sig!

Är din häck snyggare än min?

                                            Nej, det var väl det jag trodde! Massor av små vita "äppelblommor".

Premiärdopp!

I Värtan mitt på dagen, soligt och varmt.
14 grader i böljan så det gick snabbt, i och upp bara och sex simtag däremellan, tre ut och tre tillbaka.
Raskt upp på bryggan och fem minuter senare ännu ett dopp - lika snabbt det.
Uppfriskande får man säga. Hur som helst det känns skönt att badsäsongen är i gång.

Det är gurka det.

Har du provat de gotlandsgurkorna? De där små som ser ut som slanggurka men bara är en decimeter långa ungefär. Om inte så gör det. Har man väl forcerat lilla plasttrågsförpackningen så kan man verkligen njuta. . Dyra är dom också men dom smakar verkligen GURKA. Ibland har man tur men oftast är den vanliga hårt plastsvepta gurkan helt smaklös. Men små knapriga gotlandsgurkor - det är gurka det.  

Daans eller dääns?

Visst, det är Let´s dance jag pratar om och som jag tittat på nästan varje fredag.
Säger du daans? Eller säger du dääns?
Vem är bäst?
Anton tycker jag!  Molly är 2:a och  Camilla 3:a. Stiliga men opersonlige Marcus borde inte ha kommit med så här långt. Men han buggade bra i kväll måste jag erkänna.
Och vem är jag att döma som kan ett, två tre ta ihop = foxtrot
och ett, två, tre, ett två tre = vals?
Lite skuttig och skojfrisk schottis också men då vet jag inte hur jag räknar.
Kanske ett, två, tre fyr, ett, två tre, fyr.
Svepande, temperamentfull tango ska vi inte tala om. Det har jag blivit varse när vi prövar olika danser på sumbapassen på gympan.Aldrig någonsin skulle jag platsa i Let´s dance, inte ens för 40 år sedan.
Jag säger daans förresten, vill vara lite snobbigt brittisk.    

Kära svägerska Kajsa-Stina!

Hur bär du dig åt?
Du har passerat 14.000 besök på din blogg och det är nästan DUBBELT SÅ MÅNGA som jag har.
Jätteavundsjuk är jag. Kan du vara snäll och rekommendera Eternellen till dina läsare även om jag är en fullkomligt obekant person för din läsekrets. Ungefär lika gamla, eller lika unga, lär vi ju vara i alla fall.  I min vän- och bekantskapskrets är jag den enda bloggaren - hur nu det kan komma sig. Men några trogna har jag. Tydligen inte tillräckligt många för att rasa upp i dina siffror.
Tack för kommentar; ja, det artar sig i odlingen och det gläder mig otroligt. Jag kollar flera gånger om dagen om det hänt nåt. Den väldigt trevlige fönsterputsaren, som var hemma hos mig idag och putsade,  tyckte att jag hade en fin liten täppa.Gulle honom!
Visst, jag ska visa bilder, men DÅ SKA DET PRUNKA SOM BARA DEN;  rosor och lavendel , gärna röda smultron och oliver som ser ut som oliver och inte bara gröna knappnålshuvuden, som jag inte riktigt vet om de är embryon till oliver eller bara en rest av den otroligt anspråkslösa blommorna.
Herregud, här kommer jag och pratar om nysatt rabarber och då har du en planta mogen för skörd! En liten kompott minsann!
Men mina tre stjälkar växer i alla fall så det knakar.
Så det så!
Kanske det blir kompott hos oss också  så småningom. Bara att se framåt.
Hoppas nu att du är frisk och att alla jobbiga behandlingar hjälpt.

Ljuvlig doft efter utehäng!

Såklart jag inte menar häng i baren. Visst det kan vara trevligt men inte luktar det speciellt gott. Nej jag talar om tvätthäng. Årets första har viftat några timmar på torkställningen i sol och, för en gångs skulle denna vår, måttlig vind. Godare doft finns inte. Jo möjligen en bebis. Att kunna hänga ut och slippa tumlaren är i alla fall något att glädjas åt. Och fräscha doften är grädden på moset.
Inte nog med det - fönstren är blänkande rena och klara. Pelle har varit här. Borta är det grå hinnan som senhöst, vinter och allra tidigaste våren lämnat efter sig. Vilken utsikt vi har!

Kryddorna tar sig!

Dom verkar trivas i sin pallkrage där jag grävt runt, fyllt på ny jord, petat ner näringspinnar lite här och var, vattnat och - inte minst viktigt - satt nya plantor. Det märkliga är att det var många fler växter som klarade sig över förra årets kallkalla och långlånga vinter än i år. Men snön kom ju tidigt och låg kvar månad efter månad så det var väl den som värmde dom. Då! I år hade det mesta dött från lavendel och  Schneewittchen till salvia, rosmarin och timjan. Hoppades på Schneewittchen in i det sista, men nu har rospinnarna åkt ner i svarta sopsäcken och ersatts av en för mig ny bekantskap Crystal Fairy också den bländande vit. Hon kommer att bli kanonsnygg tillsammans med Olivia och mina nya fräscha lite mörkare blå lavendelplantor.  Ja, jag fortsätter med medelhavsstilen så gott det går.
Märker att jag säger "mina", det är ju Makens blommor också, men känns mest som mina eftersom det är jag som sköter om. Tre vita stjärnöga - kallas också afrikansk Margurite lärde jag mig igår- trängs också i en kruka bredvid skålformade låga krukan med vita violer och mörkröda tusenskönor. Den lilla planteringen är för övrigt den enda som blommar.
I pallkragen har jag kryddor; basilika, salvia, timjan, rosmarin, mynta. Kryddväxter, de flesta, har verkligen vansinnigt vackra namn; basilika, salvia, timjan, rosmarin, mynta....
Och så såg jag en bild på en balkong inne i Stockholm där man odlade rabarber. Så en sådan har jag också införskaffat. Tre små spretiga stjälkar i förra veckan, idag betydligt större men fortfarande bara tre. Maken tyckte att det var dyr rabarber, tre futtiga stjälkar för 129:-, det blir ingen kompott precis. Men han ska få se.....
När allt prunkar ska visa dig en bild på härligheten. Ännu så länge är det inte mycket att visa, men oj vad jag är glad för mina - nej våra - odlingar.  

Våra skolbarn serveras importerad kyckling.

Kuckeliku, kuckeliku - ett nytt larm som upprör därför att kycklingarna kan innehålla bakterier som ger salmonella. Det är givetvis upprörande i sig, men är det inte vanvettigt galet uprörande att vi importerar kyckling från Brasilien och Thailand!!!!  

Tala om bönhörelse!

Lite knäppt år det. Hade inte en aning. Se inlägg nedan.
Downton Abbey är också tillbaka!!!!! På ettan. Snart!. Såg av en händelse en bit av en trailer.
Man blir glaaaaaad och snudd på lycklig. Jag är inte den enda, vi är många som gillar den här engelska slottsserien. Nästa lördag eller redan i morgon är det dags - jag har inte riktigt fattat NÄR,  men det spelar ingen roll. I morgon är ett plus. Nästa lördag är också ett plus. Jag kan vänta. Bye bye hockey-VM och hjärtligt välkommen Maggie Smith och alla andra underbara skådespelare som gör Downton Abbey till ..... ja, något alldeles speciellt.

Litet PS dagen efter: Nu har jag förstått att det är repriser som ska sändas - men vad gör det - jag varken minns eller har sett alla tidigare avsnitt.

Borgen kommer tillbaka.

Det är en väldigt bra nyhet tycker jag.
Borgen!!?
Ja, du minns väl den danska serien som gick för något eller några år sedan som handlade om en kvinnlig politiker som blev stadsminister. Nog var det väl stadsminister hon blev eller minns jag fel. Hur som helst så var Borgen mycket välgjord, intressant och spännande och gav - tror jag - en ganska god bild av hur det går till i maktens korridorer, naturligtvis kryddat med kvalificerade intriger och annat rävspel. Den börjar på måndag i alla fall på SVT.
Danskar och engelsmän är - tycker jag - fenomenala på att göra TV-serier och har en fingertoppskänsla när det gäller att besätta roller. Välkommen Borgen! Lite engelskt slottsliv under sommaren skulle också sitta bra. Downton Abbey till exempel. Eller....?

Halvklart till mulet och tidvis regn!

Låter det bekant? Så här på morgonen ser det lovande ut, himlen är blå och solen silar genom ett lätt dis. Aha tänker jag, nu har SMHI misstagit sig, Och knappt har jag tänkt tanken förrän det visar sig att dom har rätt. Maj våt och kall fyller bondens lada all säger Bondepraktikan. Men det är ingen tröst, det är ju nu årets spirande, kortaste och kanske vackraste årstid som vi vill uppleva i åtminstone lite sol. Helst få vistas ute och bara njuta av ökande värme. Uppmaningen "var försiktig med solandet" fyller media. Ja, det är ingen större konst i år.
Hur som helst så gläds jag åt våren; tomatplantorna växer; vita violerna och tusenskönan tycks trivas i sin terracottakruka; New Dawn är på gång; Schneewittchen däremot verkar inte överdrivet pigg - rentav död - behöver nog ersättas av en ny men den får chansen några dagar till;  lavendeln är ny. Men oliven är jättefin - den mådde så bra på M:s och B:s inglasade balkong under vintern och tycks även ha funnit sig tillrätta i tuffare klimatet "hemma". Olivblommorna,  de oansenliga, har förvandlats till pyttesmå kulor. Kan det vara oliver? Vi hoppas och anar skörd!

300 i parkeringsböter.

Ettan och jag försökte pigga upp vår blåsiga och småregniga majdag med ett besök i en ny inredningsbutik.BOOM. Vi ställde oss på en stor parkering utanför butiken. Det var inga problem att hitta parkeringsplats, det var bara två bilar som stod där när vi körde in på närmaste ruta. Ja, så gick vi in på BOOM och kom ut kanske 20 minuter senare och hittade en liten gul remsa på vindrutan. 300 kronor fattigare - direkt uppiggade blev vi inte! Vi upptäckte då vad vi inte sett när vi åkte in en sned och vind parkeringsskylten gott och väl 25 m längre bort. Där stod mycket riktigt att fri parkering var tillåten i 30 minuter förutsatt att man placerat en biljett eller parkeringsskiva väl synlig.

Rosta aldrig knäckebröd i brödrosten!

Jag har gjort det många gånger och det har gått bra.
Bara några sekunder och brödet är sprött och fint.
Idag gick det inte bra eftersom jag samtidigt var uppmärksam på något helt annat.Glömde totalt bort vad jag höll på med. Och det rörde sig om ögonblick.
Plötsligt osar det till, jag vädrar och vänder mig om -  brödbitarna i ljusan låga.
Flammor slår upp.
Dramatik i kvadrat! Tackar min lyckliga stjärna att jag var kvar i köket.
Sinnesnärvaro? Ja faktiskt!
Slet ur sladden och kastade den brinnande rosten i diskhon
och kvävde elden med vatten.
Kanske jag BORDE ha gjort något helt annat. Kanske var det vansinnigt dumt att spola vatten.
Jag vet inte. Men sladden var ju ur. Och det gick ju bra. Brödrosten fräste och flammorna slocknade
Trots ihärdig vädring luktar det fortfarande efter flera timmar brinnande brödrost i vårt hem.
Aldrig mer ska jag stoppa knäckebröd i brödrosten!
Däremot ska jag köpa en ny.
Rosta ALDRIG knäckebröd i brödrosten! Lova mig det! Och gör du det, så stå kvar och passa. Strunta i att noppa vissna pelargoner i köksfönstret några meter bort - det var vad jag min idiot höll på med.

Skogsnäringen skövlar skogarna med statens hjälp!

Har du läst Maciej Zarembas mycket intressanta artikelserie i DN?
Skogen vi ärvde heter den. Om inte så gör det, den finns förstås på nätet: maciej.zaremba@dn.se. Det är stark läsning, precis som allt annat Maciej Zaremba skriver. Vem minns inte tidigare artikelserier om skolan, om mobbning, om tvångssterilisering för att ta några exempel? Maciej Zaremba står verkligen för grävande journalistik när den är som bäst och har rivit runt ordentligt både här och där i samhället. Han lägger ner ett enormt researcharbete - formidabel på att gräva upp och vända på varenda sten, dra i märkliga rötter för att få fram det som är lite eller mycket ljusskyggt, dåligt och misskött, dyrt utan att ge något.Och denna gång ger han sig på skogsbolagen som hänsynslöst avverkar skog med Skogsstyrelsens goda minne. Snyggt är det inte! Och helt obegripligt! Goda  kompisar som idogt kliar varandra på ryggen. En myndighet som ser mellan fingrarna!!! Läs själv!