när man drar upp persiennen på morgonen och ser genom yrande blötsnö att minst 1, 5 decimeter ytterligare brer ut sig över marken. Och jag måste ut i eländet eftersom jag lovat jobba på Kupan denna vedervärdiga aprilmorgon. Helst vill jag bara hoppa i säng igen med tidning och kaffekopp och låtsas som jag inget sett. Men nu är det över både bilturerna till och från och timmarna i butiken. Ganska lyckat var det faktiskt. Ja, inte att slira fram på vägarna, men själva vistelsen på Kupan tillsammans med B. Vi jobbar bra ihop. Lagom med kunder, bara trevliga dessutom men det var inte så många som vågat sig ut.
Tänker på blåsipporna som jag såg i veckan. Stackars små tappra sippor. Tänk dig att stå där och och göra sitt allra bästa för att prunka och synas bland vissna löv och så hux flux formligen dränkas i snö. Bara sådär. Skönt att inte vara blåsippa. April, april en i sanning opålitlig månad som vi ändå längtar efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar