Regn.

Regn hela dagen. Ibland är det skönt att inte känna pressen av "måste ut" utan med gott samvete kura inomhus och njuta av hur naturen dricker.
Gräset grönskar. Potatisen i pallkragen växer och blomstrar. Tur att den hoppeligen ska skördas till midsommar, annars är jag rädd att den kväver kryddorna. Salvian i separata korgar växer fint, har redan skördat, smakat och njutit. Fräs med tomater i lite olja! Mmmmm.
Rosorna fick lite löss, men har friskats upp med såpa. En Schneewittchen utslagen. Likaså chokladblomman, den var överhopad, men nu glad igen och har massor av knoppar. New Dawn, nysatt förra året, växer så det knakar och slår nog ut i slutet av veckan. Clematisen ska vi inte tala om, måste skaffa en klätterställning till den. Olivträdet, min älskling, ser också ut att trivas bland lavendeln.
Och myrorna är övermannade. Peppar, peppar. Men man vet ju aldrig.
Nej, du vet ju inte att dagen innan vi skulle åka iväg till Öland/Skåne invaderades vardagsrunnet/köket av myror, som jag obarmhärtigt sög upp med dammsugaren. Den stod framme hela dagen och jag sög flera gånger i timmen till att börja med. Inte kul att åka hemifrån. Råkade i alla fall läsa en liten knepspalt - folk är duktiga och hittar på allt möjligt - och där stod det att man skulle lägga ut hela kryddnejlikor, vilket jag meddelade Ettan och Tvåan som skulle hålla myrorna stången under vår frånvaro. Malda kryddnejlikor gick förmodligen lika bra - det var malda huset förmådde - myrorna är väck. Om det berodde på kryddorna eller om de drog i alla fall vet inte jag. Borta är dom. Förhoppningsvis för gott.