I förjusningen över att jag - med hjälp av dotter - har skaffat en egen blogg blev jag alldeles stum. Eller rättare sagt ordlös; kunde inte hitta på något att skriva. Inget begåvat och intresseväckande, inget väl genomtänkt inlägg i någon pågående debatt. Nu när jag sovit på saken och faktiskt smådrömt lite om bloggen har jag förstått att ja kan skriva lite vadsomhelst. Jag behöver inte vara intressant utan vara den jag är. Eftersom jag både är lite okoncentrerad och lite glömsk kan ju bloggen vara ett tankeverktyg, något som tvingar mej att tänka efter och ha koll på vad som händer och sker omkring mej. Och när! Och jag tror att det är nyttigt att formulera för sej själv vad man egentligen tycker.
Varför Eternellen? I Karin Berglunds härliga Din trädgård hittar jag en beskrivning som jag tycker passar ganska bra på mej.
- Eterneller eller evighetsblommor är växter som går att torka och använda i buketter som håller "i evighet".
Och vem vill inte - om än lite torr - hålla i evighet?
Vad kulatt du kunde lägga in ditt första inlägg helt själv! Kramis Charlotte
SvaraRadera