Vilken tur vi hade, Maken och jag, när kära grannar inte kunde utnyttja sina Oscarsbiljetter i onsdags utan överlät dem på oss.
Vilken kväll! Även om det kan vara både intressant, spännande och engagerande att se nästan allt från vardagsnära nyskrivna pjäser till moderniserade klassiska blankversverk så måste jag nog säga att lite glitter och glamour då och då skadar inte. Det lyser upp!
La cage aux folle är en underbart härlig injektion i höstmörkret - säkert lika välgörande som en influensaspruta. Härlig musik, bra orkester, skickliga artister - otroligt bra dansare - fantastiska dräkter, entusiastisk publik...allt bidrog till hög stämning. Ljudligt jubel i salongen. En kvinnlig bänkgranne jublade så högljutt att om jag inte redan haft tinnitus så hade jag säkert fått det. Vi gick på moln hela vägen hem nynnande "Vår bästa tid är nu...." Och det är den ju, eftersom det är nu den är. Så sången hänger i, jag har den i huvudet.
Jublar gör jag fortfarande också över nya datorn, Jätteskönt att slippa dagliga irriterande stressmoment.
Och visst är det rätt skönt med höst. Speciellt med höstmaten - jag vet att jag sagt det förut men jag gillar att bo i ett land med årstider som märks. Nu är det grytor och soppor som gäller och härlig husmanskost som rotmos och fläsklägg - det åt vi igår. Maken lagade och det var sagolikt gott.
Tända ljus är också härligt. Ljus både på frukost- och middagsbord. Det gäller att inte flaxa för mycket med tidningen på morgonen.
Håll med om att färgrikedomen är något att jubla åt. Nu får jag mitt lystmäte på orange! Vi har några rönnar på vår gata som är fullständigt sagolika i sin rödorangea prakt. Allra vackrast solbelysta och i gatlyktornas sken, men helt ok även när resten av världen omkring är gråmurrig. Jag ska ta en bild i morgon - om jag nu kommer ihåg det - och lägga in. Värst vad lite bilder jag haft med på sistone förresten. Tror väl att mina målande ord räcker..... Trevlig helg förresten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar