Brun mat.

Lite tjafs om att 70-talsmaten var brun så himla tråkig har jag hört på sistone. På bild. Till skillnad från idag då! För några dagar sedan visade man upp ett exempel i något morgonprogram, kanske Ettans, en matbild från en av Carl Butlers kokböcker. Och visst är den lite brun. Men stekt mat är ofta brun, eller....Jag tycker att det såg rätt gott ut och man såg vad det var, till skillnad från många av dagens matbilder, där rätten - som jag antar fortfarande är det väsentliga - ofta döljs av dekorationer av olika slag eller vilar på ett fat så enastående färgglatt att maträtten helt försvinner.
Gamla kärring, tänker du kanske. Gamla kärring som inte hänger med. Men där tar du fel. Kärring! Kör för det då! Och gammal! Ok då - bästföredatum är väl passerat. Men jag älskar både  färgglatt porslin och dekorationer i måttliga mängder. Blommorna ställer jag på bordet - visst är det tillbakasträvande och fantasilöst, men det struntar jag i. Inga violer på min biff. Och inga skummande såsduttar som ser ut som spott. Muffins med illturkos eller knallrosa glasyr och doppade i limegrön strössel är heller inget jag faller för. Nu har jag bläddrat i några av mina 70-talskokböcker och det finns faktiskt många bilder som ser inbjudande och läckra ut - några spättafiléer t ex på vit tallrik, garnerade med fräscha räkor, några sparrisstälkar och citronskiva plus färskpotatis med dillvippa ser inte särskilt brunt ut, inte heller köttgrytan med svamp - jovisst är den brun men det är ju en köttgryta.
Och du, det finns många matbilder idag som är superläckra. Det gör det. Det är precis lika dumt att hacka på 70-talsmaten och hur den presenterades som att hacka på dagens. En del ser aptitligt ut, en del inte. Och jag kan inte påstå att min köttfärs och böngryta ser särskilt anslående ut - men god är den. Och strör jag bara över med lite pesilja så...Idag har Maken kokat ärtsoppa. Den "gör sig" inte heller på bild, men smakar desto godare. Och ärtsoppan är äldre än 70-talets mat.