Det andra MÅSTET i årets bokflod.

"Ska man bara läsa en enda av årets nyutgivna böcker ska man läsa Utrensningen av Sofi Oksanen", skrev en recensent, jag minns inte vem.
Nu har jag gjort det. Boken är bra men otäck, fruktansvärt otäck, krypande obehaglig och därför ganska jobbig att ta sig igenom. Jag ville skynda på och få den överstökad. Men det gick inte eftersom den är jobbig även på ett annat sätt; den innehåller väldigt många, långa meningar - räknade slumpvis två, den ena innhöll 82 ord, den andra 76. Jag trasslar in mig, måste läsa om, det hjälper inte med kommatecken och ett och annat tankstreck. Och jag är verkligen ingen ovan läsare. Möjligen okoncentrerad ibland. Särskilt på kvällarna när jag läser i sängen. Men Urensningen är definitivt ingen bok man läser i sängen - ingen feel good-historia precis att avsluta dagen med.