Man coachar hit och man coachar dit.

De senare åren har coacharnas skara ökat och ökat och ökat. Coachar är som trattkantareller - hittar man en så hittar man massor.
Att det gått lite inflation i coaching har jag länge tyckt och undrat lite över; att det är så förvånansvärt många som känner sig kallade och väl insatta i exempelvis arbetsmarknadsfrågor att man anser sig ha förmåga att coacha andra och tjäna pengar på det. Kanske andra arbetslösa som gått på af och tänkt "att jobbet de gör där verkar väl inte vara så märkvärdigt......söka lite på nätet, ja det kan jag ju, skriva en cv, ja det har jag ju lärt mig...."
Och absolut inget ont i det, jag är verkligen FÖR eget företagande och gör du ett bra jobb ska du ha bra betalt för det. Det finns många coachar som är utomordentligt skickliga i det de coachar och väl värda varenda öre de tjänar Men långtifrån alla är det.
Arbetsförmedlingen har nu lagt ner upprörande 5 miljarder på coacher för arbetslösa. Och vad är det om satsningen varit lyckosam? Då hade det lönat sig. Nu har man mer eller mindre kastat 5 miljarder i stället därför att man köpt in tjänster utan att minsta kontroll över vad man får för pengarna. Hoppsan det blev visst inte så bra det där. Har ingen på af hört talas om UPPHANDLING och TILLSYN, kan man undra.
Det är inget nytt precis, tyvärr, det har varit si och så med tillsynen lite varstans.