Lite av varje.

Hackspetten har precis varit och ätit lunch.
Han var lite försenad idag. Hade väl varit lite "busy" på vägen. Träffade en kompis kanske. Men bjöd inte på lunch. Snåljåp, det är ju jag som hängt ut bollarna. Och jag har fler ska du veta.

Bonus, bonus, bonus!
Kris, kris, kris!
Idag är det ännu flera av våra fantastiska företagsledare som avsagt sej sin bonus.
Inte en dag för tidigt! Hur har dom tänkt? Förut! Har dom över huvud taget tänkt? Tala om ansvar för företag, personal, utveckling, arbetsmiljö och arbetsmoral.
Skyller på lönesystem. Och misslyckade försök att "kommunicera" hur systemen fungerar.
Men ta då upp en diskussion med styrelsen och ändra på systemen. Och gör det nu! Innan era varumärken är helt nerkladdade. Sätt igång med tvätten. Det tar säkert tid att skrubba - här hjälper inte en skopa Vanish.
Och så AMF-cheferna som flyttat pengar INNAN!!!!!! bolaget sänkte pensionerna. Luktar inte det lite insider-affär? Är det sådan kompetens vi behöver? Är det dom som ska få löner som står sig i den internationella konkurrensen - ja, vi måste ju se till att få behålla dom.

"Grillat" i teve! Bottennapp.
En tjugo år gammal idé från USA som också passerat Danmark.
Längre borde den inte ha kommit. Tyckte nästan synd om huvudpersonen - Per Morberg som "grillades" och som jag gillar. Duktig skådis och rolig matlagare. Läste igår att de två manliga ståuppare som medverkade ville hoppa av. - Programmet håller för låg kvalitet, sa dom.
Och då undrar jag varför dom inte försökte höja ribban och varför dom skrattade så hejdlöst åt pinsamheterna? Ingen av dem var ett dugg bättre än en av Pers inbjudna vänner, den runda-ord-förtjuste/fixerade och flinande journalisten.

PS På tal om skratt så verkar dom medverkande skratta enormt mycket mer än publiken.
Och definitivt mer än jag! Surkärring igen!

På fönsterbyte igår hos dotter Anna. Mest för att passa katterna så dom inte smet ut.
Det gick på ett kick. Roligt att följa två duktiga snickare i arbete. Bra teamwork! (kunde vara bonusberättigat). Ut med ett två-rutat! In med ett trerutat! Fiffig produktutveckling -
fönstren är redan försedda med persienner.

Det mesta tar emot just nu - även att blogga.

Men vänta bara när jag varit i solen vid havet och laddat batterierna, som det numera kallas när man kopplar av, slappar och kravlöst gör vad man mest känner för i en annan miljö.
Egentligen gör jag ju det jämt (nej det är en lätt överdrift). Men hemma. I Täby. Precis där jag gillar att vara. Men visst är det stimulerande och roligt att besöka andra platser, och nu känner jag särskilt mycket för sol och bad. Så visst blir det härligt, inget snack om saken. Jag längtarrrrrrr.
Dit vi ska är det mer än 20-24 grader har jag läst. Då behöver man inte fundera på om man ska ta leggings eller ej under jeansen.
Usch, det här var ett förfärligt dåligt inlägg. Ber min hängivna läsekrets om ursäkt. Ska verkligen bättra mej.

Nej se det snöar.......

Och nu känns det verkligen som det gjorde detsamma.
Det blir tåget in till Stockholm och Ellinor. Vi ska gå på Soppteatern som ger en liten Lars Forssell-föreställning. Och den har jag verkligen längtat efter att gå på. Lars Forssell har en bit av mitt hjärta. Åh, jag minns hans underbara tabaréer - ja det kallades så - på 50-talet med den tidens unga och duktiga artister: Barbro Hörberg, Monica Nielsen, Sven-Erik Persson m fl. Vilka texter! Härliga och charmiga föreställningar bl a på Ulla Wijnblad på Djurgården. Levande ljus, rödvin och fransk mat serverat på röd/vitrutiga dukar. Annorlunda, nytt, fräscht.

PS Soppteatern är en strålande idé! Dagens föreställning fantastiskt bra. Det är roligt att känna igen texter, melodier. En timmes kavlitetsunderhållning plus god fisk/skaldjurssoppa, smör, bröd, kaffe och liten kaka. Vad kan man mer begära för 175:-. Och dessutom rödrutiga dukar.

Internationella kvinnodagen

DN söndag ställde i dag två frågor till några kända kvinnor:
Vad betyder 8 mars för dig? Vad gör du idag?
På första frågan var de flesta överens om att det var bra med en kvinnodag eftersom det fortfarande inte är så jämställt som man skulle önska. Och det kan man bara hålla med om.
Våld mot kvinnor förekommer också: I mycket större utsträckning än vi tror. Kanske även i min lilla krets. Om jag inte minns fel så brukar en av tio män - enligt statistiken - våld mot kvinnor. En av tio!!!!!! Det betyder att jag bör känna flera!!!!!!! Och det är väl inte möjligt? Och hedersmord läser vi om och upprörs starkt över - var är HEDERN i det? Heder är ett ord som verkligen släpats i smutsen.

Trots allt detta betyder 8 mars i första hand att Johan har födelsedag.
40 år idag. Hualigen vad tiden går. Länge sedan men ändå så nära. Internationella kvinnodagen existerade inte 1969.

På fråga 2 svarade en av kvinnorna att hon skulle äta kvinnodagsmiddag med sina döttrar. Strålande idé. Och det ska jag också göra, men inte p g a kvinnodagen.
Hos oss är det födelsedag som gäller - hela familjen ska på kalas.
Att gå till Johan på middag är alltid spännande och alltid vansinnigt gott.
Och visst passar det bra att det är en man som står vid grytorna denna speciella dag.

PS Middagen var förnämlig: Italiensk bläckfisk/skaldjurssallad, kanin i rödvinssås med oliver, svensktillverkade krämiga ostar. Och gott vin - både vitt och rött.

Är våren på väg nu?

Mars är ju vårmånad, så det vore ju inte fel om den satte igång. Gumman Tö jobbar på. Hon har börjat att slaska till det. Det som var ett tunnt täcke, nyfallet, vackert och vitt för några dagar sedan ligger nu i smutsiga högar. Isen på Värtan är åskblå och inte så lockande längre (gick där i söndags på lätt men stadigt snötäcke, strålande solvarken och alldeles vindstilla). På gräsmattan under linden har vi fågelbad, en jättepöl. Margaretha G har snödroppar i sin södervända och mycket skyddade rabatt. Och på något nyhetsprogram visades knoppig vintergäck. Jag längtar blåsippor. Och än mer doftande vitsippsbackar - vitsippan är och förblir min favoritblomma.
Men våren är lurig och inget att lita på. Härligt ändå att vi är på väg åt rätt håll. Och dagarna ÄR ju klart längre. Ljuset är på väg. Jag behöver inte tända lampan när jag sätter på morgonens tevatten. Och det är ljust när jag förbereder middagen.
Såg en liten modesnutt på teve för en stund sedan. Om det som visades där är vad som erbjuds mej till sommaren så blir det billigt. Inte ett enda "klick". Inte är det särskilt klädsamt på oss som är 50, 60 och 70 plus med genombrutna blommiga strumpbyxor, rundtåiga högklackade, "gravida" tunntunna tunikor, färgranna blanka shorts eller d:o svarta mini. Kläderna presenterades av en liten moderedaktör som i så gott som varje mening upprepade: LIKSOM, PRECIS och ABSOLUT.
Bakåtsträvande sur kärring? Ja, kanske det! Men med vårkänslor!