Man sår, sätter, vattnar, väntar och oroar sig dessemellan för köldknäppar - järnnätter. Och plötsligt är det dags för skörd. Du såg väl min potatis som blev precis skördefärdig till midsommar. Ett drygt kilo grävde jag upp. Såååå god. Den bästa jag ätit på länge.
Och nu idag är det några squashar som är redo för bordet.
Sagt och gjort. Två skar jag av till middagen. Men det kommer fler om jag har tur.
Så här såg dom ut. Goda, mjälla. Färskare kan man inte få. Och inte mer närodlat än från pallkragen på altanen. Eternellen känner sig för en gångs skull oerhört medveten och i takt med tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar