Lite svalka - vinden har vänt.

"Bara" 20 grader i vattnet i morse och 16 i luften. Inte ett ont ord om värmen, det har varit underbart, men lite skönt är det att inte bli svettig bara man rör sig det minsta. Och torkan är svår. Minst ett dygns ihärdigt regn behövs enligt expertisen.

Jag VILL INTE gå på party hos Wanna Rosenberg!

Eller stavar hon Vanna med enkel-V.
Varken på fredag eller någon annan dag vill jag gå på party hos någon kändis, som med hjälp av kock och andra kvittrande, entusiastiska fixare fulla av idéer ordnar en fest. Tjohoooo! Wow, - ett nytt vanligt svenskt ord. Alla säger "wow". All the time.
Varför tror SVT att jag vill det? Se dessa program - inte säga wow.
Jag vill inte heller se kända personer tävla och halvt skratta ihjäl sig åt absolut INGENTING.
Det märks att det ingår i utbildningen: duktiga skådespelare kan skratta om rollen kräver det. Det står i manuskriptet: skratt!
Inte heller vill jag någonsin mer se kända personer hacka grönsaker och röra i grytor, spilla och klanta sig under överinseende av känd kock.
Och jag vill inte se fler inredningsprogram. En del blir väldigt fint, det måste jag erkänna, men här finns också GRÄSLIGHETER. Tycker jag, griniga gamla eternell, som inte heller förstår det roliga i moderna serier - något fattas mig tydligen. Berglins i SvD tycker jag förstås oftast om. Och begriper.
Trött är jag också på miss Marple och Morden i Midsomer: Finns det en levande själ kvar i Midsomer mer än Barnaby själv och hans assistent?
Man kan stänga av. Och det har jag gjort för länge sedan, men år efter år......
Kan "alla andra" verkligen vara intresserade?

Skrämmande torrt i markerna.

Vi njuter av solen dag efter dag, men ute i markerna är det skrämmande torrt. Små lövträd, mest björkar, som slagit rot på bergknallar där det knappt finns någon jord alls, är alldeles bruna. Hur kan dom placera sig så dumt? Dömda att förtorka även under en mindre torr sommar.
Och kantarellerna! Hur ska det bli med dom och alla andra svampar om vi inte får regn? Och blåbären! Molnen drar förbi. Somliga hotfullt mörkt blågrå. Nu kommer det en skur tänker man. Inte då, även de mörka svävar förbi utan att ge oss en droppe.
Men skönt är det! Och nu går jag och badar.

Sus och kluck.

Vinden drar genom gårdslindens enorma lövkrona
Sssssss. Sssssss. Vilket underbart ljud.
Svalkande. Lugnande.
Kvällssolen silas genom lövverket.
Vattnet kluckar - vilket målande ord, kluckar är precis rätt - mot strandstenarna.
Skvalpar i små korta vågor, lite större och lite högre än en krusning.
Kluck, kluck. kluck. Vem kom på att det låter så?
Ett lika underbart ljud som susandet.
Sus och kluck - det är sommar det.
Fantastiska bakgrundsljud till en bra bok.

Vi vill ha regn!

Vi är lovade regn i östra Svealand.
Och regnat har det gjort på sina ställen - men inte i Hägernäs.
Det hjälpte inte att jag köpte parasoll!!!
Gräsmattorna törstar, torra och gula.
Disigt är det, punktvis mörka molntappar - men inte en droppe.
Jo, ett par i går kväll, man kunde räkna dem på asfaltsgången.
Solen, den varma och i sommar så slösande, döljer sig i diset - lite skönt egentligen med en paus.
Fläkten från viken - lite mer svalkande än igår.
Inga badare på bryggan!
Fint, då kan man ta sina dopp i fred och slipper att reta sig på solbadare som timme efter timme brer ut sig precis vid bryggans enda badtrappa.
Visst är det smart!!!! Bryggan är faktist lång.
Tomaterna i min odling är många men fortfarande gröna.
Behöver vatten. Och jag vattnar flitigt
Squashen växer så det knakar, bär tyvärr inte så många squashar men blommar vackert.
Behöver också vatten. Jag häller på.
Chokladblomman har fått löss - jag blandar såpdrink och sprutar.
Lavendeln är tålig men får naturligtvis också en skvätt.
Nysatta New Dawn klättrar fortfarande inget vidare men blommar, likaså Schneewittchen har vackra vita blommor, absolut självlysande i mörkret - det är ju mörkare redan om kvällarna: det sämsta med sommaren är att vi går mot mörkare tider.
Nej, tjata nu inte om hur mysigt det är att tända ljus om kvällarna.
JAG VILL INTE TÄNDA LJUS!
Inte än. Jag älskar ljuset från den ljusa himlen i sena kvällar.
Svanparet seglar omkring med sina fem ungar.
Andmamman har bara en unge kvar av sina fem, det lär finnas en hermelin i trakten - jädrans rovdjur.
Slut på semestern! Spisrosröd dotter A bjöd på läcker buffé: fritérade ris/saffransbollar, carpaccio, cevice med asiatstuk och persikosorbet. Hjärtligt tack. Supergott. Tyvärr glömde jag att fotografera de vackra anrättningarna.

Lita på skatorna!

Skatorna spår rätt! Jätteduktiga är dom, flera strån vassare än metereologerna som bara kan sia om närmaste veckan.
Beviset: årets sommar naturligtvis!
Kan det bli bättre?
Bygger dom högt så blir det en fin sommar. Vårt unga skatpar byggde sitt bo i översta klykan i linden - det vackra trädet som pryder vår innergård. Slet och släpade outröttligt kvistar från morgon till kväll i våras - ja, det har jag berättat tidigare så det känner du till om du är en trogen eternelläsare.
Är inte detta en kanonsommar så säg? Sol vareviga dag sedan årets bröllop - ja, just det i Storkyrkan. Inte en droppe regn sedan midsommardagen då eternellen med make gick en motionsrunda. Belöningen är en simtur i Värtan följd av frukost. Anade oråd när vi såg svarta moln - och då menar jag svarta moln - som tornade upp sig när vi kom ut från den otroliga gröna och täta Hägernäsdjungeln. Vände tvärt och motionerade ännu raskare mot hemmet. Och inte hjälpte det, vi blev fullkomligt dränkta i ett skyfall. Hoppade över simturen.
Åter till skatorna - lita på dom.

Apropå ingenting.

Absolut ingenting, men tankarna flyger och far hit och dit.
När man är liten och när man är väldigt ung önskar man sig saker.
Som lite önskade jag mer än allt annat att jag kunde vecka pannan som pappa - det gick inte hur jag än försökte.
Som väldigt ung ville jag ha ådriga händer och långa fingrar - mina var släta och fingrarna korta.
Idag kan jag vecka pannan - men pappas panna var högre så vecken blev flera.
Och händerna är ordentligt ådriga -lite smårynkiga som bonus! Tänk så det kan bli.

Vi odlare har varken rast eller ro.

Man sår, sätter, vattnar, väntar och oroar sig dessemellan för köldknäppar - järnnätter. Och plötsligt är det dags för skörd. Du såg väl min potatis som blev precis skördefärdig till midsommar. Ett drygt kilo grävde jag upp. Såååå god. Den bästa jag ätit på länge.

Och nu idag är det några squashar som är redo för bordet.

Sagt och gjort. Två skar jag av till middagen. Men det kommer fler om jag har tur.

Så här såg dom ut. Goda, mjälla. Färskare kan man inte få. Och inte mer närodlat än från pallkragen på altanen. Eternellen känner sig för en gångs skull oerhört medveten och i takt med tiden.

En segelbåt att vila ögonen på.

Visst är den vacker? Och visst skulle man vilja segla med på en tur. Det fick vi nu inte men njöt i fulla drag ändå av god mat och dryck och goda vänners sällskap denna underbara julidag på Yxlan.

Härligt minne från underbar badsöndag!

Så här såg det ut i morse runt papperskorgar och soptunnor på badplatsen i Hägernäs när jag passerade på min morgonpromenad. Matrester och skräp i massor från igår.

Visst är det vidrigt?

Tycker du som dumpade avfallet - ja, just du läser väl inte det här - att det är OK att lämna denna äckliga röra?

Skulle du vilja lägga ut en filt och sola här bland äggskal, avskavda kycklingben, ketchupsmetiga hamburgerförpackningar, hopknycklade ölburkar, rinniga glassrester, glasbitar etc.

Tycker du att andra ska plocka upp och städa efter dig?

Säger du: "skiter väl jag i, det finns dom som har betalt för att städa."

Vi har många rättigheter - vi kan till exempel åka till en skön strand och ha det skönt en hel dag alldeles gratis.

Men rättigheter innebär skyldigheter.

Det är du som ska ta reda på resterna efter din härliga picnic - ingen annan än du. Och det borde vara en självklarhet och inte särskilt halsbrytande att packa skräpet och ta hem det till egna tunnan om befintliga soptunnor och papperskorgar är fulla.