Gott slut och Gott Nytt År.

Jag vill avsluta 2009 med ett citat ur Bodil Malmstens senaste och av mig efterlängtade julklappsbok De från norr kommande leoparderna:

"På väg in eller ut.

Om en dörr leder in eller ut - det är som med det halvfulla eller halvtomma glaset, ett avslöjande av huruvida den som ställs inför handtaget eller glaset är optimist eller pessimist."

Visst är det en fin formulering? Jag väljer optimisten!

Slut på färskt i grönsakslådan.

Försöker att äta nyttigt. Mycket grönt, rött och gult och bönor i alla former både till kött och fisk. För några dagar sedan hade jag ett litet ugnsbakat kalkonbröst och en tom grönsakslåda. Och ingen som helst lust att springa iväg till butiken. I frysen hittade jag gröna bönor, i skafferiet en burk svarta bönor och i fruktskålen en stor härlig, mycket saftig och söt apelsin.
Jag kokade upp de gröna bönorna och lade upp dem på ett fat. Sköljde svarta och slog dem över. Skalade apelsinen och la klyftorna på bönorna. Saltade och pepprade förstås. Hällde över olivolja.
Jättegott till kalkonen. Och mycket snyggt dessutom.

Trodde du att Eternellen tystnat för gott?

Nix pix, men inspirationen har inte precis flödat. Kanske beroende på det osedvanligt trista vädret, grått och blött vareviga dag från morgon till kväll. Jovisst, vi hade ett par härliga dagar med några minugrader och solsken, men då var jag upptagen av annat. Som du vet så har ju vi seniorer mycket att stå i. Och det går inte undan lika fort som förr.
I alla fall så var jag inne i Stockholm igår. Tillsammans med tusentals andra spendersamma typer och förföljda av julmusik handlade maken och jag julklappar. Vi fick tag i det vi skulle, åt goda sushi till lunch och vilade sedan fötterna på bio. Såg den underbara filmen om Coco Chanel. Lite feel good-stuk och otroligt vacker. Härliga miljöer, vackra kläder och en sann njutning att se den förtjusande söta, otroligt fransyska och duktiga Audrey - ja, nu glömde jag hennes efternamn. Sjutton också, det är ju inte svårt och dessutom kan jag stava till det, tror jag (min franska är inte vad den borde). Men tyvärr, så är det för eterneller ibland. Många paket knökade vi in i biobänken (tur att det inte var fullsatt) så många att jag höll på att glömma lilla axelväskan, inte bara namn alltså, när vi samlade ihop vårt pick och pack. Småsprang i hällregn - hade glömt paraplyn i bilen - från Birger Jarlsgatan till Valhallavägen där lilla röda Cittran stod parkerad.
Tautou!!!!! Nu kom det.
Alla bloggar är dagböcker sägs det. Idag har Eternellen handlat om Eternellen. Men det vill jag inte att den ska göra. Den ska handla om lite av varje.
Lite av varje är kanske för splittrat.
Frågan är om jag ska nischa in mig på något. Men på vad? Jag ska fundera.
Man måste ju förnya sig.